Idag har inte bara vuxna, utan även barn, AI som en del av deras digitala vardag. Redan vid ung ålder börjar barn bygga sin digitala identitet. I samband med detta finns många frågeställningar att fundera kring, exempelvis vilka fällor som går att fastna i, hur det går att förebygga och hur man gör internet till en säker plats för alla barn.
Smålandsposten intervjuade vår kollega Margarita Sallinen , informations- och cybersäkerhetsspecialist på Omegapoint. Länk till artikeln hittar du här (betalvägg). Vi passade på att djupdyka lite mer i ämnet som, på ett eller annat sätt, påverkar de flesta av oss.
Vad finns det för fällor som barn kan hamna i på nätet idag?
Barn kan idag hamna i flera olika typer av fällor på nätet. De kan bland annat utsättas för grooming, där vuxna manipulerar dem till att dela känslig information eller bilder. Nätmobbning är ett annat stort problem, där elaka kommentarer sprids via exempelvis sociala medier. Till nätmobbning hör också uteslutning, där barn medvetet lämnas utanför gemensamma chattar, spel eller grupper, vilket kan skapa starka känslor av ensamhet och utanförskap. Barn kan även luras av bedragare, till exempel genom spel där de frestas att köpa virtuella saker för riktiga pengar. Ur ett cybersäkerhetsperspektiv riskerar de också att möta desinformation, hatpropaganda eller olämpligt innehåll, ofta på plattformar där vi vuxna har svårare att överblicka vad som delas.
Hur kan föräldrar förebygga att det sker?
Något av det viktigaste föräldrar kan göra är att bygga förtroende och ha en kontinuerlig dialog om fällorna på nätet, utan att skuldbelägga. Barn ska känna att de alltid kan berätta om något känns konstigt eller fel. Det är också bra att tillsammans sätta upp riktlinjer för internetanvändning, till exempel vilka appar som är okej att använda och vad man aldrig ska dela med någon online. Utöver det bör man hålla sig uppdaterad om vilka trender och plattformar som är populära just nu, för att bättre förstå barnens digitala vardag.
Vad har föräldrar för lite koll på när det gäller deras barn på internet?
Många föräldrar tror att farorna bara finns på de stora plattformarna, som Instagram eller TikTok, men många barn rör sig idag också i mindre kända appar, spelplattformar och chattforum som föräldrar inte känner till alls. Föräldrar underskattar ofta hur snabbt barn tar till sig nya tekniker och hur sociala kontakter kan flyttas från det verkliga livet till en digital miljö där vuxna saknar insyn.
Men utöver att vara beskyddande behöver vi också prata mer med barnen om deras egen roll i att vara snälla och ansvarsfulla på nätet. Där gäller det att vi som vuxna är bra förebilder.
Hur gör vi internet till en trygg plats för barn?
Vi skapar trygghet genom en kombination av närvaro, kunskap och tekniska hjälpmedel. Använd gärna föräldrakontroller och filtreringsverktyg som stöd, men glöm inte att det viktigaste skyddet är barnets egen förmåga att känna igen risker. Att prata om vad som är okej att se, säga och göra på nätet, och att förklara varför, hjälper barn att bygga ett eget sunt förhållningssätt. Det är också bra att tidigt sätta enkla regler kring användningen, till exempel att inte använda telefonen under natten, för att skapa sunda digitala vanor redan från början. Trygghet innebär också att de vet att det alltid finns en vuxen att vända sig till, utan rädsla för att bli straffade.
AI och skolarbete, vad finns det för för- och nackdelar? Hur kan barn använda AI till sin fördel?
AI kan vara ett fantastiskt verktyg för barn, om det används på rätt sätt. Det kan till exempel hjälpa till att förklara svåra begrepp, öva språk eller stötta kreativt arbete som att skriva eller skapa bilder. Men det finns också risker. Dagens AI-verktyg är fortfarande omogna och kan producera felaktig eller vilseledande information om man inte ställer rätt frågor eller granskar svaren kritiskt. AI kan nämligen ”hallucinera” och ge svar som låter trovärdiga men är felaktiga.
Därför är det viktigt att barn lär sig att använda AI som en ”coach” för lärande, inte som en genväg för att få färdiga svar. De behöver träna på att ställa följdfrågor, reflektera över om svaret verkligen är logiskt och korrekt, och vara medvetna om att AI inte alltid har rätt. Att dubbelkolla svar mot andra källor och tänka källkritiskt är en viktig del av processen. Genom att använda AI på ett reflekterande sätt, genom att ifrågasätta, jämföra och analysera, stärker barn både sitt kritiska tänkande och sin kunskapsbas och använder tekniken som ett verktyg för verkligt lärande, istället för att passivt ta emot information.
Varför ska barn lära sig om cybersäkerhet?
Cybersäkerhet är lika viktigt för barn som för vuxna. Idag börjar barn att bygga sin digitala identitet väldigt tidigt. Genom att förstå grunderna i cybersäkerhet, som exempelvis vikten av cyberhygien, ett ansvarsfullt beteende på internet och åtgärder för att skydda sig själv, sina vänner och sin familj, som att skapa starka lösenord, känna igen misstänkta länkar och vara försiktiga med personlig information, stärker barn inte bara sitt skydd utan också sin respekt för personlig integritet online. Att tidigt få in en naturlig känsla för cybersäkerhet och integritet hjälper dem att utveckla ett tryggt och respektfullt digitalt beteende som de bär med sig hela livet.
Hur kan AI göra oss säkrare?
AI kan öka säkerheten både i samhället och för oss som individer. Inom cybersäkerhet används AI till att upptäcka misstänkt aktivitet, stoppa bedrägerier och förutse hot innan de orsakar skada.
För privatpersoner kan AI hjälpa till att identifiera nätfiske, varna för falska webbsidor, hantera lösenord säkrare och upptäcka om personuppgifter sprids på nätet. AI-verktyg kan även känna igen så kallade deepfakes, spam och falska kontaktförfrågningar på sociala medier (sådant som annars kan vara svårt att upptäcka med det blotta ögat). Men det är viktigt att komma ihåg att samtidigt som AI är ett användbart verktyg är den mänskliga faktorn, att vi exempelvis förstår riskerna och använder tekniken ansvarsfullt, fortfarande avgörande för vår säkerhet.
Vad behöver barn/ungdomar och föräldrar tänka på när det gäller AI på fritiden – till exempel i sociala medier?
Barn möter AI i bland annat appar, spel, och sociala medier. Här är det viktigt att tänka källkritiskt, många plattformar använder AI för att anpassa innehållet efter beteende, vilket kan förstärka vissa åsikter, påverka självkänslan eller öka skärmtiden. Det vi ser i flödet är sällan en slump. Bra frågor att prata om tillsammans är: Varför ser jag just det här? Vem vill påverka mig, och varför? Är det en riktig person eller en fejkad person? Man kan också använda flera AI-tjänster för att jämföra svar på samma fråga, och sedan diskutera om svaren liknar varandra eller inte, och vad det i så fall betyder.
Även självbilden hos barn och ungdomar påverkas av det innehåll de konsumerar. Föräldrar bör prata med sina barn och ungdomar om vilka konton de följer, vilka klipp de klickar på och hur det påverkar hur de ser på sig själva. I dag handlar det nämligen inte bara om att de jämför sig med filtrerade bilder, det finns idag AI-genererade influencers, där både personen, bilderna och texterna är skapade av AI. De kan uppfattas som perfekta, men är helt påhittade.
Hur kan vuxna finnas där för barnen nu när AI utvecklas så snabbt?
Det viktigaste är inte att förstå varje teknisk detalj eller alla AI-verktyg som finns, utan att vara nyfiken och närvarande. Det handlar återigen om att skapa ett öppet klimat och uppmuntra dialog där barn vågar och vill ställa frågor, berätta när någonting känns fel eller dela funderingar när det gäller AI. Det kan handla om att tillsammans fundera på vad som är verkligt och fejk, varför ett AI-genererat svar inte alltid stämmer, eller vad man tycker är okej att skapa och dela. De vuxna kan också bidra genom att stärka barnens kritiska tänkande och nyfikenhet. Det handlar om att prata om, och visa, att AI kan vara ett verktyg för lärande, inte bara för underhållning.
Vill du veta mer om Omegapoints kompetenser inom cybersäker digitalisering? Läs mer här